Hämäläiset käräjät V

Viides osa hämäläisten käräjäpöytäkirjamerkinnöistä.....

JK-1693  RUOVESI WINTER TING  24.3.1755

p154          Emot Bonden Joseph Thomasson ifrån Wärinmaja androg drängen Petter Samuelsson ifrån Mäntsä Hemman i Keuru Sokn, at ehuruwäl Petter skall sidstledne Pingeshelg trolofwat sig med Joseph Thomassons dotter Maria med de wilkor, at Petter

p154v       skulle få jämte henne å Josephs åboende halfwa Hyrilä skatte Hemman i besittning, så skal dock Joseph nu mera ei wilja hålla sagde wilkor, i anseende hwar til Petter Samuelssons anhållan war at antingen blifwa fri ifrån detta giftermål eller ock få de betingade wilkor til godo niuta.
Joseph Thomasson förklarade sig aldrig hafwa lofwat genast gifwa hemmanet åt Petter i besittning, utan skal hans tanka (i orig.) warit at Petter skulle jämte honom til Josephs död flitigt arbeta på hemmanet, hwarefter Petter med des hustru skulle wara framför Josephs öfrige barn til hemmanet berättigade, med hwilka wilkor Joseph förmälte sig ännu wilja låta detta giftermål gå för sig, eller i annor händelse rygga den skedde trolofningen,

p155          men Petter Samuelsson war ei nögd at med desse wilkor blifwa Josephs måg, utan will hällre skilja sig wid Josephs dotter, hwarmed ock Joseph åtnögdes och lofwade återställa Petter Samuelssons fästninga gåfwor, bestående af en enkel Carolin och sexton Sex styfwers stycken. Och emedan Parterne bäggesides betygade, at emellan Petter Samuelsson och Maria Josephs dotter ei förelupit något lägersmål, sielfwa trolofningen jämwäl berättades wara olaglig i ty ei flere än ett witne wid then samma tilstädes warit, ty tilsades Parterne at the böra, til följe af IV Cap. 4 § G:B:, gifwa thenne fästninga skilnad det Högwördige dom Capitlet i Åbo tilkänna.

JK-1695  ORIVESI HÖSTE TING  14.9.1756

p916          Företrädde änckan Maria Samuels dotter ifrån thenna Orihwesi by och berättade, at Maria förleden Höstas gifwit Reserve Såldaten Matts Jöransson ifrån Woitila en mölckande Koo på foder, hwilcken sedan förledne wåhras utaf swält, och at Matts lämnat Koon owårdat i skogen öfwer natten, stört, påstod således det Matts Johansson (i orig.) må påläggas ersätta skadan efter Rättens bepröfwande.
Häröfwer förklarade sig Matts Jöransson och nekade ther emot, at Koon medelst

p916v       hans förwållande stört utan åkommen siukdom, begiärte fördenskull, at ifrån answar härutinnan blifwa befriad samt at Maria må med plikt ansees för det hon skall honom oqwädat, hwilcket Maria eij wille widkännas, hwarpå Parterne om theras twistemål sålunda förliktes, at Matts Jöransson skall gifwa Maria Samuels dotter till någon skade ersättning för den störte Koon Sex daler K^rmt samt tilställa henne huden som af Kon blifwit hydder, förutan det Matts lämnade sin talan hwad oqwädandet angår, som therom til minnes antecknades.

JK-1695  RUOVESI WINTER TING  24.1.1757

p125          Uppå ågången stämning kärade drängen Matts Mattsson ifrån Pärändö by i Etzäri Capellgiäld till dess Swåger, unga Bonden Henrick Andersson dersammastädes det angående, at som

p125v       Mattses Swär Fader och Henricks Fader, Bonden Anders Pettersson (i orig., = Eriksson) wid slutet af sidstledne December Månad genom döden aflidit och Henrick är oskickelig förestå Anders Pehrssons i lifstiden åbodde Siuhko (i orig.) Krono Hemman i bemälte By, så war Matts Mattssons anhållan det Hemmanet honom til besittning uplåtas må, hälst och Matts deruti af Krono Befallningsman Herr Johan Wialenius allaredan blifwit inrymd, till bewis hwarå Matts Mattsson upwiste bemälte Befallningsmans d. 12. Martii år 1754 därom lämnade skrift, innehållandes, at ehuruwäl gamla Bonden Anders Pettersson för dess Son Henrick Andersson utwerkat immission uti halfwa Siuko Hemman, dock som Anders sedermera funnit, at Sonen är af swag helsa och oskickelig Hemmans brukare, ty har Anders sig härutinnan ändrat och Hemmanets besittning dess Måg Mats Matsson uplåtit, som fördenskull om inrymning där uti anhållit och oansedt Befallningsman förmäler sig weta, at med Sonen Henrick

p126          Andersson sålunda förewetter som här ofwan anfört är, har Befallningsman dock i saken eij kunnat widare tilgiöra, såwida Henrick Andersson af Högwälborne Herr Landshöfdingen uti Hemmanet allaredan blifwit stadfästad, än at han utstält saken till Högwälborne Herr Landshöfdingens ytterligare förordnande, föregifwandes nu Matts Mattsson på tillfrågan, at härom hos Högwälborne Herr Landshöfdingen än ingen anmälan skall wara giord. Häremot framgaf Henrick Andersson Herr Befallningsman Wialenii honom under d. 11. Februarii år 1749 meddelte Inrymning uti Siuhko Hemman i anseende dertill, at Henrick såsom den äldste ifrån sin barndom trägit arbetat på Hemmanet, och honom lemnat det witsord at äfwen framdeles med all flit och oförtrutenhet wederbörligen häfda och bruka Hemmanet, hwaraf sees, at Befallningsman genom ofwannemde

p126v       dess sedermera utgifne skrifft åt Matts Mattsson aldeles frångåt det som föranlåtit Befallningsman at inrymma Henrick Andersson uti Hemmanet, til hwilcken sidstnemde inrymning Högwälborne Herr Landshöfdingen Lillienberg i utslag af d. 23. Januarii 1750 finnes hafwa dess bifall lemnat, i anseende till hwilcka skiäl och omständigheter Henrick Andersson begiärte at ifrån des Swågers drängen Matts Mattssons Käromål härutinnan befriad samt han wid Hemmanet handhafd och bibehållen warda, men som det samma är Krono, ty kan Härads Rätten med saken sig icke befatta, utan hörer den samma till Högwälborne Herr Landshöfdingens afgiörande, hwarest Parterne sig således hafwa at anmäla och slut afwachta, om med twisten widare fullföljas will.

p131          Uppå des Moders, Bonde Enckans Brita Jörans dotters ifrån Suiko Krono Hemman i Pärändö by af Etzäri Capellgield, wägnar berättade unga Bonden Henrick Andersson dersammastädes hurusåsom Britas man och Henricks Fader Anders Ericksson i slutet af sidstledne December Månad genom döden aflidit, begiärandes fördenskull, att Häradsrätten wille förordna Krono Länsman Wälahtad Carl Palmroth samt Nemdemannen Matts Mattsson ifrån Suihko laga arfskifte uti boet förrätta emellan Brita Jörans dotter och Henrick Andersson samt Henricks fyra redan försörgde Systrar, till hwilcken ansökning såsom Lag Cap. XII Ä:B: likmätigt Häradsrätten fant för godt at bifalla, och bör wid förrättningen enligit Lag förfaras.