Punkalaitumen talvikäräjillä 16.3.1754

TerhiA:n puhtaaksi kirjoittamia käräjäpöytäkirjoja löytyi melkoinen määrä. Tässä esimerkkinä Punkalaitumen talvikäräjillä maaliskuussa 1754 pidetyn istunnon pöytäkirjaa.....

p34 I anledning af vice Pastorens i Pungalaitio Sokn Herr Magister Jeremias Lundviks widhanden gifwande genom skrifwelse af den 28. Februarii sidstledne androg Krono Länsman Wälaktad Eric Phelander, at fyratijo år gamla bonden Hendrik Thomasson Isoparri ifrån Parrila by i samma Sokn skall om natten emot den 23. Decembr: förledit år af dryckenskap blifwit död hoos sin Swåger Bonden Mickel Sigfridsson ifrån Kåuwala, hwarföre Prästerskapet ei skall wilja Hendrik Isoparris lik begrafwa, innan här wid Rätten om orsaken til hans död undersökes och laga utslag faller hurudan begrafning honom bewiljas kan, om wärkställigheten hwaraf Länsman altså uti framledne Hendrik Isoparris Enkas Kaisa Matts dotters närwaro anhölt.

p34v Enkan Kaisa Matts dotter anförde therpå, at enär hennes afledne man den 22. sidstledne Decembris efter middagen uppå vice Pastoren Lundvijks anmodan farit at framskiutsa bemälte vice Pastor ifrån Parrila til Kåuwala by, hwaremellan är en mihl wäg, skall Hendrik ei warit drucken, emedan han jämte vice Pastoren, innan de afrest, ei förtärt mera än en half marks sup bränwin hwardera, såsom orden lydde, men om Hendrik Isoparri sedermera i Kåuwala by eller annorstädes sig med drycker öfwerlastadt och theraf döden liutit, sade Kaisa sig wara obekant. Imedlertid som framledne Hendrik Isoparri skall i lifstiden fört ett ährligit och stilla Lefwerne samt ei warit till dryckenskap begifwen, så war Enkans begiäran, at hans döda Kropp Christelig och hederlig begrafning må åtniuta.
Til uplysnings erhållande härom framstälte Länsman Phelander at witna drängen Thomas Johansson ifrån Kåuwala,

p35 hwilken ojäfwad efter aflagd witnes ed berättade, at tå framledne bonden Hendrik Isoparri den 22. sidstledne Decembr: om aftonen jämte vice Pastoren Lundvijk anlänt til witnets huusbondes Mickel Sigfredssons åboende Hemman i Kåuwala by, har Hendrik Isoparri redan warit något drucken, hwarefter han ännu hoos sin Swåger Mickel Sigfredsson tagit twå supar bränwin, så at han omsider blifwit af drycker öfwerlastad, och uti sådant tilstånd tiltalt vice Pastoren sålunda “nog Prediken I gode Herrar alle menniskior til salige, men (S:V:) mära fittan är salig”, hwilka ord han tre särskilte gånger uprepat. Af thenna utlåtelse har vice Pastoren blifwit förargad och gått bort jämte witnet til ett annat hemman i Kåuwala, och enär witnet liten stund therefter til Mickels Hemman återkommit, har Hendrik Isoparri funnits såfwa på bänken hwarå han suttit, hwarefter witnet på sin huusbondes befallning ledt Hendrik

p35v Isoparri til sängs på det han der beqwämligare finge såfwa och hwila sig, emedan Hendrik Isoparri jämwäl haft siuk fot, som han någon tid förut af wåda skall skadt med en yxa.
Thärpå har witnet jämte det öfrige gårdsfolket äfwen lagt sig at såfwa, men enär de om morgonen upwaknat och gått at se åt, huru Hendrik Isoparri skulle må, har han funnits liggande död i sängen och at något blod flutit uhr hans mun eller näsa, som witnet ei för wisso kunnat urskilja, så wida både munnen och näsbårarne jämte ansichtet warit blodige, dock har ingen åkomma å hans Kropp funnits, hafwandes witnet om aftonen förut lagt den afledne på wänstra sidan i sängen, men om morgonen, tå han fans död, har han legat på högra sidan.
Uppå tilfrågan intygade witnet widare, at Hendrik i förstone legat ensam i sängen och at witnet jämte någre andre af gårds folket lagt

p36 sig i samma rum, men ongefär midnatts tiden har Mickel Sigfredsson, som lagt sig i badstufwan, för heta skull kommit derifrån til pörtet och lagt sig bakom Henrich Isoparri i sängen; likwäl har witnet eller någon annan ei hördt om natten något liud af Isoparri eller wetat at han war död, innan the sådant om morgonen blefwo warse, och har Hendrik Isoparri den 22. Decembr: om aftonen eller för sin död witnet witterligen icke warit med någon i träta eller oenighet.
I öfrigit kunde witnet ei annat sluta än at Hendrik Isoparri af dryckenskap död blifwit. Upläst och widkiänt.
Det afhörde witnets huusbonde eller framledne Hendrik Isoparris Swåger Mickel Sigfredsson närwarande hördes utan Ed och giorde til alle delar lika berättelse med witnet Thomas Johansson, läggandes thertil at Hendrik Isoparri hoos honom förtärt tre supar bränwin och at han

p36v om natten, tå han lagt sig bakom Isoparri i sängen, ei kunde märka om Isoparri tå redan war död eller hade lif, hwilket han ei wiste at eftersee, så wida han icke kunde tro thet någon af dryckenskap kan råka i lifs fara, utan har han förestält sig thet Isoparri wore sött insomnad, hwarföre han ei welat röra eller wäcka Isoparri, utan tänkte låta honom wäl såfwa ut ruset til morgonen.
Eliest intygade både edeligt witnet Thomas Johansson och hans huusbonde Mickel Sigfredsson med en del af nämnden samt flere närwarande, at Hendrik Isoparri i sin lifstid warit så benägen til dryckenskap, thet han ei kunnat afhålla sig så åfta tilfälle gafs och dryckes waror woro at tilgå, hwarunder han wist sig mycket trätosam och förförisk emot them som med honom tå i lag warit.
Emot alt detta kunde Enkian Kaisa Matts dotter ei något inwända, sägandes

p37 Länsman, at han icke kan flere witnen eller skiäl til lius i saken förskaffa, och har ei heller något widare i saken at påminna.
Parterne lemnades altså afträde och öfwerlades härom til följande UTSLAG:
Thet påstår wäl framledne Bondens Hendrik Thomasson Isoparris Enka Kaisa Matts dotter, at berörde Hendrik Thomasson, hwilken om natten emot den 23. sidstledne Decembr: hoos sin Swåger bonden Mickel Sigfredsson ifrån Kåuwala död blifwit, må hederlig begrafning tillåtas, men som Rätten af det i saken Edeligen afhörde witnets drängens Thomas Johanssons intygan, hwaremot Kaisa Matts dotter ei haft något at inwända, inhemtat, det afledne Hendrik Isoparri den 22. Decembr: om aftonen icke allenast warit af drycker öfwerlastad samt thärinunder utbrustit i then uti ransakningen omförmälte lastbara ut-

p37v låtelsen om Saligheten, utan ock i sådant dryckesmode samma qwäll insomnat i sängen, ther han om morgonen therpå funnits död liggande, hafwandes bemälte witne theraf ei annat kunnat sluta, än at Hendrik Isoparri af dryckenskap aflidit, hwilket alt Hendrik Isoparris utan Ed hörde Swåger, Bonden Mickel Sigfredsson, jämwäl besannat, altså och emedan des utom intygat blifwit, at Hendrik Isoparri i lifstiden i så måtto fördt et ogudachtigt lefwerne det han warit begifwen på drycker och ei kunnat afhålla sig ifrån them så ofta tilfälle gifwits, samt at han thärinunder wist sig mycket trätosam och förförisk mot folk som tå med honom i lag warit, ty kan Hendrik Isoparris döda Kropp icke ährlig begrafning tillåtas, utan finner Härads rätten, i stöd af XIII Cap: 3 § M:B:, skiäligit thet skall den afsides i Kyrckiogård lagd warda.