Selostus isojaosta Tenholassa

Comept protokoll vid Lappvik storskiftet i Tenala socken:

År 1781 den 9 April, inställde sig underskriven commisions lantmätare uti LAPPVIK BY i Tenala socken, Raseborgs västra härad och Nylands län; för att till vördsam åtlydnad av det högvälborne landshövdinge ämbetets höggunstliga förordnande av den 8 maj nästlidet år, avmäta och i storskifte lägga denna bys ägor: närvarande vid förrättningen har varit, uppå bergs­rådets och riddarens av av kongl. majestäts Vasa orden hög­välborne herr Johan Hisingers vägnar såsom ägare av Sågars skattehemman, bruksbokhållaren herr Christian Lindström jämte nämnde hemmans åbo, Hans Jöransson, skattehemmansägarna Erich Larsson, Bergans och Erich Erichsson, Grabbers, jämte biträ­dande nämndemän Henrich Andersson och Eric Hansson, bägge ifrån Vimonböle.

Början med denna förrättning gjordes nu vid detta tillfälle med avmätande av denna bys sjöstränder och holmar, varefter och sedan detta var förrät­tat, med förrättningen uppsköts tills marken blev bar, då underskriven igen den 7 maj sig inställde för att avmäta ej mindre än de uppodlade ägorna än utmarken.

Efter slutad ägomätning, företogs rågången mot angränsande rågrannar, då början gjordes mot Kofrans-sidan, i närvaro offentliga här ovannämnda delägare jämte ägaren av Kofrans herr Johan Rautell, varvid förrättnings­männen först blev anförda.av Lappvik-bymännen till ett ställe som föregavs vara rå och hade sett läget uti Kofrans Malmkyåker, ägde intet rålikt utseende och blev i högsta måtto av innehavaren disputerat. Härnäst uppviste herr Rautell ett annat litet obetydligt stenröse längre in uppå Lappviksidan, vilket han sade blivit för sig uppvisat av sin avlidne svärfar: Detta ställe erkände åter icke Lappvik-borna för nå­gon rå, utan blev båda de uppvista ställena ömsom bestridda, till dess äntligen rågrannarna förenade sig, och utvisade ett ställe uti ett kärr­aktigt plan strax öster om Kofrans åkergård Sjögjerdan kallad, därest en huggen rå framdeles kommer att läggas, varande detta ställe på kartan bemärktes med No l.

Härifrån kommer skillnaden i väster mot Kofrans, efter enhälligt beiv­rande att sträcka sig till Skabbholmskobben som ligger strax söder om nämnda holme och i öster att stöta ned till Hausfjärden(?) varföre en linje utstakades då vid ankomsten till nämnda fjärd. Herr bokhållaren Lindström uppvisade ett ställe vid sjöstranden vid namn Sälgstubbe be­tecknad med Lit. a vilket han ville hålla för rå emellan Lappvik, Kofrans och Tvärminne: Sistnämnde byåboer närvarande tillstode detta ställe vara hållet för rå, ehuru här icke fanns det ringaste märke därtill, utan en gammal nedruttnad sälgstubbe kunde litet skönjas, sägande Tvärminne­borna intet veta om, Lappvik med Kofrans jämväl i denna funnit samman­stöta som de dock alltid hållit före, men det är känt förvisso att det vore skillnad emellan Kofrans och Tvärminne, men påstod sig härifrån äga mark på Lappvik-sidan till ett notvarps bredd, som dock icke nu kunde bevisas, och av herr bokhållaren Lindström på det högsta bestriddes: Äntligen tillstodo Lappvik åborna sig hava hört, att Kofrans skulle hava få storbrede här vid stranden, men ville icke avstå så mycket som herr Rautell nu fordrade; äntligen begav sig bemälte herr Rautell i förening härutinnan således, att han för Kofrans ifrån Sälgstubben Lit:a, undfår långsmed stranden mot Lappvik-sidan sextio alnar då han ville efterlämna resten av sin pretantion. Härmed voro Lappvik-åboer väl tillfreds, varföre denna punkt på marken utmättes och därifrån en huggen rågata uppstakades tillbaka till No l, varande denna råpunkt nu nämnd för Hallrån och betecknad med No 2.

Härifrån sträcker sig denna bys ägoskillnad söder om Åmusholmen allt långsmed vattnet igenom Brant­sund, mellan Ekön och Hermansölandet till Eköryggen, vilken tillhör Lappvikborna och så därifrån över vattnet till No 3. Hallbecks rå, som uppvistes på norra ändan av ett litet berg 110 alnar ifrån sjöstranden mot Eköryggen, bestod av 5 stycken i god ordning liggande stenar, vilka erkändes av de tillstädeskomna Harparskog åboar för riktigt skiljemärke mot Lappvik; härmed var herr bokhållaren Lingström ock tillfreds, men vid efterfrågan var skillnaden dessa lägenheter emellan skulle ledas, påstod herr bokhållaren härifrån en rak linje till Mistkärrets vid, Skogby träsk, däremot Lappvik-borna förmente efter herr lantmätaren Fattenborgs(?) rågångskarta, böra härifrån först komma till tallarna vid Harparskogen och så därifrån till Mistkärrs viken: Herr bokhållaren Lindström sade sig för ingen del kunna hålla de påstådda stenarna för någon rå ehuru lantmätaren Fattenborg samme som råmärken upptagitt förmenande herr bokhållaren att skillnaden på denna såväl som på andra sidan borde gå uti rak linje ifrån Saltsjön(?) till Mistkärrsviken i ovannämnda träsk; vilket ock Lappvikborna efter litet betänkande be­ viljade, varför härifrån en rak linje utstakades til No 4 Mistkärrs­viken vid Skogby träsk, varefter intet igen fanns något råmärke utan halva höslaget i Mistkärrsängen determinerat skillnaden i skogen emellan Lappvik å ena sidan samt Harparskog och Skogby å andra sidan. Ifrån stället No 4 sträcker sig skillnaden dessa 1ägenheter emellan långsmed ovannämnda träsk till No 4 i nordvästra viken mot Edet, och så därifrån över landet till norra sjön till No 6 Ede råen uppvisade några stenar under ett berg som varit hållet för rå, härifrån sträcker sig Lappvik bys ägoskillnad ut i Norrfjärden och så med densamma igenom Stagsund till No 7 rågrund, eller Skabbholmskobben som ligger strax söder om nämnda holme och vidare som i början nämnt är, härifrån till stället no l

Den 11 juni sammankallades igen samtliga Lappvik bys åbor och herr bok­hållaren Lindström jämte nämnden, för att bereda tilldelning över åker och äng samt utmarken, och hava de påståenden och beslut blivit överens­komna och belevade som här efter förmåtte finnas

l^o Efterspordes om några nya diken till vattentagsledande för byns gemensamma nytta, och om några nya vägar vore av nöden, då Bergans hemmans åbo tillkännagav, att det tåg han skall färdas med ifrån byn till bron över bäcken och så vidare till sjöbodarna i viken vore för trång, be­givande för den skull, att samma tåg måtte bliva utvidgat. Förrättnings­männen förfogade sig på stället, och befanns vara nog smalt, knappt något över 3 alnar.varför detsamma såsom en nödvändig genomfart för Bergans och Sågars hemman, detsamma blev utvidgat till 8 alnars bredd emellan gärdesgårdarna och blev tillökningen tagen, av de långa åkerstycken va­rande lindbrantar, utan att av åkerjorden göra någon minskning, kommande ock Grabbers åbon av den humlegård no 37 att utlägga till nämnde väg ett litet hörn. sättande gärdesgården rätt fram ifrån Skiljegårdshörnet vid Bergans humlegård no 38 rakt till ledet vid tåget Sågars vattengärde no 40 och blev denna utvidgning av vägen på marken med pålär.nedslående för byamännen utvista. Avloppen och utfallsdiken sade byamännen sig icke omtränga; de mindre dikena kunna var och en efter delningen själv reglera, utan att därtill av byalaget fordra avdragning. hälst var och en förmod­ligen sådana behöva. (forts.)

2^o Härnäst har i åkerjordmånen kommit under övervägande och befunnits bestå av något litet mullblandad sandjord på sandgrund med många stenar och impedimenta ej klarerad, varande på ett och annat ställe litet leraktig jord, men befanns vara jäs-och steckelaktig, kunnande således ingen åtskillnad göras på de här i byn befintliga stångfallsåker-jordarter, utan förbliva allesammans av rågrannarna ansedda för lika goda och upptages de alla till 3dje graden: utåkrarna anse bymännen av lika halt och grader till undantagna de som komma att utläggas till utmark och här nedan kommer att förmälas.

3^o Därefter har byamännen själva uppgivit avkastningen på ängarna på det sättet och till den myckenhet av hö, som den här nedan upprättade uträkningen bre­dare omförmäler, varande åkerhöet till hälften räknat., såvida det vartannat år allenast bärgas.

4^oDelningsgörandet har ock nu blivit efterfrågat, då herr bokhållaren Lind­ström framgav en karta, beskrivning över Lappvik bys upprättad år 1647 av dåvarande lantmätaren Hans Hansson, vilken förmäler, att dessa hemman stått i den tiden för 4 stänger jord vardera, eller 12 stänger för hela byn, samt att dessa 3 hemman vore ägare av.6 tunnlands årligt utsäde. Derjämte tillämnad ett tionde och utsädeslängd utgiven av J.Alftan den 26 juni detta år. som bevisar utsädet till 7 tunnland, och tionde till 1 tunna 26~~för varje hemman. Än producerade herr bokhållaren utdrag av kronans Lant jordebok för år 1706 som utsätter för varje hemman i denna by av gammalt l mantal, men av de nya mantalen föres för Sågars hemmanet 3/2 mantal, för Bergans 2/3 mantal och för Grabbers 1/2 mantal, utan att i detta utdrag något omröres om stång och alnetaklet. Häremot invände Erich Larsson Bergans att uti både ränta och mantal är drygare än dess grannars, varför han påstod att efter räntan eller mantalet erhålla jord, ingav för den skul uträkning på rän­torna för dessa hemman som utfaller för Sågars 13: 18/. 19 1/2 penning silvermynts ränta, för Bergans 15; 1 öre 13 3/5 penninge dito mynts ränta och för Grabbers 12: 17 öre 12 penninge summarisk ränta. Efter ett vidlyftigt överläggande stannade byamännen äntligen i det ge­mensamma beslut, att det här framom nämnda. stång och alntalet behålles till delningsgrund för dessa förevarande uppodlade ägor, nämligen 4 stän­ger jord för varje hemman, dock med det vilkor, att Bergans hemman som uti ränta och mantal är större och drygare än något av de andra tvenne hemmanen, och att därför måste på flerehanda sätt vidkännas större utgif­ter och varjehanda gärder än de andra grannarna, därför undfår Kobbdals­ängen utomberäkning till ett litet, ehuru ringa vederlag för dess drygare utlagor, vilken överenskommelse såsom frivilligt ingången icke annat kunde än beviljas.

5^o Skiftesordningen har slutligen kommit under övervägande och att för Sågars föreslagit hela Söderåkern och av Hemåkern till vägen på södra sidan. För Bergans hela Västeråkern, kullen, Stacksvedjeåkern och hamplandet n:o 10, samt för Grabbers norra delen av Hemåkern ifrån vägen mot dess tomt, Hamplandet no 12, Brogälan no 13, Storsåkern samt Kyttlandsåkern, kommande jämkning att ske antingen i Stobbåkern eller med något utbyte av stångfall emot erhållande av enskilda åkrar.

Ängarna vidkommande hava byamännen således kommit överens, att Sågars hem­manet erhåller av Stenängen(?) ifrån Södra hagen hörnet rakt upp mot Västeråkern, den delen som ligger mot norr, hela Söderängen, tilldelade ock fyllnaden av stordelen. Bergans undfår södra delen av Storängen, Flyet kallad, Näskärret och slätten, samt de fem hagar som ligga söder om tåget som går emellan hagarna. Grabbers anslogs hela kärr- och till ängarna nyrödjan, och västra ändan av Stordelsängen. Utom beräkning har Kobbdals­ängen ännu tillfallit Bergans hemmanet, för den orsak som här ovan förmälts.

6^o Byten, hava blivit belevade i så måtto, att Grabbers hemmansägaren för vilken ägorna nu vid delningen blivit anslagen på norra sidan om dess tomt, undantagande en liten andel Stobbåkern; har avstått denna andel jämte dess Västeråkersgärda, vilken ligger dess hemman alldeles obekvämt, till Borgars hemman, emot det att Grabbers undfår förutnämndes skogsgäla no 41, Lillänggärdan no 42 och Kärrgärdan no 45. Desslikes har för mera för bekvämlighets skull Bergans hemmansägaren med Sågars åbon överenskommit att förutnämnde avstår till den senare hela dess Nejlandshagen med no 51, med åker och linda beräknad till 26 kappland emot erhållande av den delen i Stobbåkers västra stycke, som efter utmätning annars skulle tillfalla Sågars hemmanet, varigenom Bergans hemman blivit ägare av hela det nämnda stycket uti Stobbåkern och den olägenheten undanveks att det­samma behövts styckas.

Sålunda vara överenskommet ock om de uppodlade ägors delning beslutet, bevittnade med våra egenhändiga namns och bomärken under sättande, som skedde i Lappvik den 13 juni 1781

Såsom vittnen underskriva

Adam Malmström

Commissions lantmätare

Henrich Andersson Östergård Erich Hansson Västergård

nämndemän

Efter bymännens i ovanstående måtte träffa do överenskommelser, blevo de uppodlade ägorna behörigen utskiftade, och de nyjord­skiftena för delägarna på marken utvista varför blev upprättat följande: (forts.)

Delningsinstrument:

Med detta i så måtto över åker och äng förrättade storskifte,vilket på denna dag för oss blivit på marken utvisat och lag­ligen rålagt, förklara vi oss alla samteligen nöjda, som med våra namns och bomärkens underristande bekräftas. Lappvik den 13 juni 1781.

Till vittne underskriva

Henrich Andersson Östergård Erich Hansson Västergård

Bägge ifrån Vimonböle. nämndemän

Den 3 dje september sammankallades igen samtliga här ovan nämnda delägare, fullmäktige och nämnd, vid vilket tillfälle överlades och avgjordes om det vad till den av återstående skogsdelningens beredande till storskifte höre,.varvid följande omständigheter va­rit att iakttaga nämnligen:

Skogsmarkens naturliga egenskap består uti följande särskilda skiljaktligheter

1^o Den bästa marken innefattar sandjord samt här och där något stenbunden, med uthuggen blandskog.

2^o Stenig mark varav största delen består, äger lika skogvärde.

3^o Bergen äro nästan skoglösa och till intet tjänliga.

4^o Mossmark, äro nästan skoglösa, med djup mossa utan någon grund, finns till ingenting annat vara tjänliga, utan till något mulbete i haggarna(hagarna ?).

5^o Malmen ifrån den såkallade Ridvägen ända till Tvärminne eller Kåfrans rålinje, är av ganska djup flygsand, med några små tallar här och där, samt ganska svag till skogsväxt.

6^o Kärrdälder, med något skog och mulbete, kunna ock på sina ställen vara tjänliga till någon ängsuppodling.

Nu och som dessa sex skiljaktligheter äro så ganska mycket olika, och på intet sätt att anse jämngoda eller svarande emot den mark, som jordägarna till åker och äng uppodlat, ehuru de samma icke heller finns vara av någon god halt, utan av sand och stenig mark uppodlad, dock på det någon likhet mellan den uppodlade och skogsmarken måtte vinnas, är med nämnden och byemännen överlagt om jämförelsen av dessa före­varande ägor, och är efter nogaste beprövande sålunda beskattad, som här efter följer

De uppodlade ägor bestående av åkrar och ängar med hagar och humlegårdar, äro ansedda för det bästa och förnämsta slaget av denna bytillhörigheter, varför desamma också äro av byamännen ansedda för den första och bästa skiljaktligheten.

Den andra skiljaktligheten innefattar också mark av sand och stenig grund med tallskog på, varande densamme, så som mycket stenig och med många små bergklackar uppfylld, vilka icke utan ganska täta mätningar kunnat upptagas och uträknas, beräknad till hälften sämre än de uppodlade ägor, och följaktligen tvenne tunnland av detta slaget svarande emot ett tunnland av första slaget, Tredje skiljaktligheten inbegriper kärrmark vilken här förut i 6 te mo­mentet är beskrivet, varande 3 tunnland av denna skiljaktligheten räknad svara mot l tunnland av den första.

Fjärde skiljaktlighetern är den såkallade Tvärminnemalmen här ovan beskriven uti 6te momentet, och borde för den skull, att på en ansenlig grund ersätta vad densamma brister i godhet, har dock nu icke kunnat annorlunda taxeras, än att fyra tunnland hava ansetts lika emot l tunnland av l^o skiljaktligheten.

Till den odugliga och otjänliga marken av mossor och berg räknad såsom medförande ganska ringa, eller alls ingen nytta, ävenledes från vallen som består av bytomten och en backe alldeles stenig och oduglig, jämte vägar och fäladsmarkerna med åker och äng impedimenter.

Fiskevattnet och kovassen, förbliva till samfällt bruk och nytt­jande hädanefter såsom tillförne ej mindre vid stränderna af skogsmarken än under åker och äng samt kring holmar och gränd i sjön.

Boskapsbetet förbliver till samfällt nyttjande, såvida det samma icke med förmån kunnat skiftas.

Skifte ordningen har här näst kommit i övervägande, och halva bya­männen därom sålunda överenskommit, att huvudmarken delas ifrån norra till södra fjärden således, att Grabber erhåller sitt skifte närmast emot Harparskog och Skogby rå, därnäst bekommer Sågars sin andel sist Bergans dels skifte som sluter sig mot Ryssvägen tillika med hela näset. Tvärminnemalmen såsom oduglig mark, delas emellan alla trenne hemman, således, att Grabber får närmast emot Hallfjärden, Sågars mitt uti, och Bergans näst emot Dragsviken, kommande dessa skiljolinjer att sträcka sig mellan Kofrans rålinje och Ryssvägen. Holmarna delas sålunda, att Bergans undfår Skabbholmen med de därom kringliggande grund, Grabbens hemman tillades Åmusholm, samt Sågars erhåller Måsgrundet och Eköryggen blivande mulbetet på dessa holmar jäm­väl till samfällsbruk.

Utåkers-och utängsvederlagen hava byamännen överenskommit, att taga i de­ras tillfallande skogslotter, i förmågo varav detta slaget af uppodlade ägorna äro till skogsmagan inlagde och på varje hemman företer då vid åtskiftningen vederlag av sig själva utfallit.

Sågars hemmanets åboe förbehöll sig endast att få den mossa som ligger emellan dels till detta Lillängs- och åker-gård samt Spängerna, för att om möjligt bleve, få utdika de kärr och andra vattenpölar, vilka skola förorsaka frost uppå den härvid varande åker, som beviljades.

Svinvallen avleddes ifrån hampsänkgrinden rakt till kärrgärdorna jämte Bockbacken, vilka bägge förblevo till byns gemensamma nyttjande och bruk.

Vägar förbliva efter förra vanligheten fritt för var och en, att hädan­efter som härtills skett, färdas till varje hemmans ägolott, vilka över­enskom mellan med byamännens fullmäktigas och förrättningsmännens namns och bomärkens undersättande bekräftas,Lappvik den 3 dje september 1781.

Adam Malmström

Christ. Lindström

The vittne underskrifva

Henrich Andersson Erich Hansson

från Vimonböle

nämndeman

DELNINGSINSTRUMENT ÖVER UTMARKER

Anmärkning, uti svinvallen betecknad på kartan med :Lit.. A.B.C samt fäladsmarken och vägar, äga alla trenne hemman lika och gemensam del, som här antecknas.

Sedan ej mindre de yttre rågränszomerna mot de tillstötande rågrannar voro behörligen rålagda. och rågatorna. ordentligt upphuggna samt del­ningspunkt.erna i skog och mark för delägarna uti denna Lappvik by utviste, åtspordes jordägarna, om de emot storskiftet i skog och mark hade något att påminna: dä samtliga vederbörande delägare förklarade sig till alla delar nöjda, så väl med de.i utmarken för dem utviste skogslotter, som själva råläggningen; velande härigenom för nu och framtiden, hava till fullo nöjd med denna ovanstående måtto förrät­tade skogsdelning förklarad. Herr Rautell som innehar Kåfrans-jorden, lydande .till .Undermalms rusthåll anmärkte, och förbehöll sig fiske­vattnet och vassen i Dragsviken nedanför Kåferkärrs rån, på. sådant sätt, att linjen som ifrån Hallrån här i Kåfverkärrs rå infaller och vidare i rak sträckning uppdrages härifrån tillSkabbholms kobben. vid Kåfverkärrs rån tvärt av ned­sträcker uti sjön till djupet av Dragsviken, och så. med detsamma till ovannämnda Skabbholmskobb: Denna erinran fann Lappvik å.borna vara alldeles billig, så vida nämnde fiske och vass är av ringa värde, för­klarande sig nöjda med allt vad herr Rautell härutinnan äskat och på­stått, samt med sina namns och bomärkens egenhändiga underfattande bestyrka allt vad i ovannämnda måtto anfört och tillgjort är, vilket skedde i Lappvik den 31 oktober 1781.

Johan Rautell Christ.Lindström

Eric Larsson	Eric Ersson	Hans Jöransson
Bergans	Grabbers	Sågar s

Till vittne underskriva

Erich Hansson Västergård Henrch Andersson Östergård

Nämndemän ifrån Vimonböle

Härefter företogs delningslinjernas uppstakande i skog och mark delägarna emellan, och behöriga rågator upphöggs,. samt med lagliga stenråar förseddes. havande de samma sådana lägen på marken. som kartan utvisat: Tid och ort som ovan

På förrättningsmännens vägmar,

Adam Malmström

Commisions lantmätare

Rågång och Råläggning protokoll i Lappvik

Är 1781 den 21 maj företogs av underskriven, lantmätare Rågången och Råläggningen kring om Lappvik Bys Ägor, när­varande de till biträden inkallade nämndemännen Henrich An­dersson och Erich Hansson ifrån Vimonböhle; för Sågars skattehemman som innehaves av Bergs Rådet och Riddaren av kongl. Vasa orden, Välborne herr Joh:Hisinger Bruksbok­hållaren högaktad herr Christian Lindström, jämte land­bonden å nämnde hemman Hans Göransson, Skattehemmansägarena Erich Larsson Bergans och Erich Erichsson Grabber.

Början med denna Rågångsförrättning gjordes mot Kofrans sidan för vilket hemman sig jämväl nu infällde, ägaren därav herr Johan Rautell från Undermalm.

Sedan ovannämnde Rågrannar således voro samlade förfogade sig förrättningsmännerne till skogen, anförda av byamännen, vilka omkring ett kärr, som sluttar ned ifrån Kofrans vägen till Dragsviken, uppviste flere små och obetydliga stenar, vilka de ville hålla för Rå.; men som Kofrans och Lappvik åboerna icke voro vissa om någon säker skiljepunkt ty kommo de överens att Råpunkten antages och lägges uti det så kallade Kofverkärret, varefter nu gemensamt uppviste stället, be­tecknades på kartan med No l och kallades Kofverkärrs Rå, är beläget in i kärret; väst norr om en liten vattenränna, litet öster om Kofrans ängsgård och 25 alnar söder om sjöstranden: och som här intet var något Råmärke, så blev det samma nu nedlagt,

Således: först nedsattes en

hjertesten 8 kvarter lång, är spetsig i uppstående ändan, nedsattes på fin sandgrund l. aln, och med andra stenar väl underskolades och murades. Därnäst uppställdes 4 hörnstenar; den på västra sidan är 6 kvarter hög, och den på östra 6 kvarter, de på södra och norra sidorna äro något lägre, alla dessa stenar blevo väl under- och kringmurade med ett fyrkantigt röse, visande nordvästra hörnstenen jämte en utliggare på laga avstånd från hjärtestenen, vilken består av en på kant nedlagd och fastmurad flisesten, linjens sträckning härifrån till Skabbholms kobben, vilken bergklippa härifrån syns, samt den sydöstra hörnstenen jämte en lika beskaffad utliggare på 10 alnars avstånd linjen härifrån emellan Lappvik och Kåfrans till

No 2 Hallrån, här ville de Lappvikboer komma med sina ägor till ett ställe vid namn Sälgstubba som är skillnad mellan Tvärminne och Kåfrans, men blev av sistnämnde hemmansägare herr Rautell på det högsta bestred; entligen, och efter en långvarig överläggning stannade Kåfrans och Lappvikborna i den enhälliga överenskommelse, att Hall­rån antages och läggs 60 alnar norr om Sälgstubba råstålle varest icke mer besluts något lagom råmärke; således blev detta Hallrå­ställe med en laglig rå försedd, nämligen, en 9 kvarters hg och 4 kvarter och 2 tums bred flisaktig hjärtesten uppsattes i sandmalmen nedsänktes till en alns djuplek och med sand vall omskottas, därnäst nedsattes 2 hörnstenar, den på västra sidan om hjärtestenen är 6 kvarter hög, nedfälldes l aln i jorden, den östra hörnstenen är 7 kvarter hög nedlades lika djupt, norra och södra hörnstenarna äro kullriga och alla över mans börda visande 3 uppstående fliseste­nar tillika med en utliggare på 15 alnars avstånd ifrån hjertestenen, linjen tillbaka till no l, vilkens linje uppstakades över malmen, och nedsattes en ledare i linjen 1310 alnar härifrån mot no l, vil­ken ledare tillika är skiljorå

emedan Grabber och Sågar s hemman i Lappvik på malmen består av 5 stycken stenar lagda i sandmalmen med utliggare på trenne si­ dor om densamma, 2721 alnar ifrån sistnåmnde Hallrå no 2 lades den andre ledaren även med 5 stenar, vilken tillika är skilje­punkter mellan Bergans och Sågars. Malmskiften i Lappvik är dess­likes försedd med trenne utliggare, tvenne linier mellan Hall-och Kofverkärrs råarna och den fjärde i linje, mellan Sågars och Bergans skiftelinjer. Ifrån Hallrån stryker denne byägoskillnaden söder om Åmusholm och Åmusgrundet igenom Djupsundet, mittvattens emellan Ekön och Hermansö-holmar, och för i en krökning till Eköväggens norra udde, och får därifrån gerad(rakt) till

no 3 Hallbecksrå uppvistes enhälligt ej mindre av (the) Lappvik-än Harparskog-byemän , vars ägor härvid emottaga, på nordöstra ändan av ett litet lågt berg, som i sydväst skjuter in på Lappviksidan om rålinjen, bestod av 5 stycken små stenar, lagda i fyrkant och den femte mitt uti, ligger 110 alnar i väster ifrån Saltsjöbruden (?) i linjen emot Eköryggen. Vid efterfrågan vart linjen härifrån skulle ledas uppviste the Lappvikboer en karta av år 1763 för­fattad av Extra ordinarie lantmätaren Tattenborg(?), vilken viste utfallen ägoskillnader mellan Lappvik å ena, samt Harparskog med Skogby rusthåll å andra sidan, härifrån först till ett par gamla torra furor, stående en på var sin sida om landsvägen från Lappvik till Harparskog, samt därifrån vidare till Mistkärrs ändan vid Skogby träsk och så längs vattnet till västsödra ändan och därifrån rakt till Edrån. Herr bokhållare Lindström trodde ovannämnda tallar och gamla furor icke vara någon rå ehuru där finns ihuggna Lappvik­bornas bomärken, vilket slätt intet förmodades bevisa; utan påstod att linjen borde dragas rakt ifrån detta Hallbäcksråställe till Mist­kärrviken, samt därifrån sedan efter ovannämnda kartas utvisning till Edrån. Efter liten överläggning stannade the Lappvik byamän i samma beslut som herr bokhållaren påstått, och beviljade, att rå­sträckningen uppstakas härifrån till Mistkärrsviken, varför först en rak linje här mellan uppstakades, och en laglig rågata upphöggs: och som de gamla råfällen voro dels ringa ,dels alldeles utan några lagliga råmärken, ty företogs för den skull råläggningen genast, och gjordes början med Hallbecksrån, varest på gamla råstäl­let upprestes en 9 kvarter 4 dec.tumhög, och 3 kvarter 4 dec. tum i övra ändan bred hjärtsten, inpassades så, att uppstående ändan; bredd visar stafledden härifrån, denne sten blev väl underskolad och fastmurad, därnäst upprestes 4 hörnstenar av 4 1/2 kvarters längd vilka uppställdes och fastmurades så, att dessa hörnstenar stå en i var sida uppstående, uti ett uppmurat fyrkantigt råröse som är 8 alnar i omkrets, varande den västra hörnstenen inställd i stafledden härifrån åt Mistkärrs rån samt en utliggare i samma linje på 15 alnars av­ stånd från hjärtestenen uppförd, bestående den samma av en 2 kvarter hög och 3 kvarter bred hjärtesten, vars översta bredd anpassades i linje och fastmurades, med ett litet stenröse 1050 alnar ifrån ovannämnda Hallbecksrå lades första mellan rån i denna linje emellan Lappvik och Harparskog uppå Biskopsberget 110 alnar öster om Biskopsmådan, hjärte­stenen är 5 kvarter, 3 tum hög och 3 kvarter bred fastmurades med ett gott stenröse uti en rektangulär figur. Andra mellanrån lades på 1150 alnars avstånd ifrån sistnämnde ledare på Biskopsberget, uppå en malm­udde som skjuter in i Slättmossan 54 alnar ifrån mossaleggen vid malm­udden, är av lika beskaffenhet med förenämnda ledare, vidare sträcker sig denna bys ägoskillnad. mot Harparskog, uti oavbruten ordning rakt till.

no 4 Mistkärrsrå, lades på västra kanten av Mistkärrsberget och ligger i öst söder från Mistkärrs äng, samt 3500 alnar ifrån Hallbecks rån: Hjärtestenen som här på sin fot upprestes är 8 kvarter hög och 4 kvar­ter i omkrets underskolades och fastmurades; vidare upprestes här tvenne hörnstenar uti den över denna rå löpande linan samt fastmurades, samt lades tvenne utliggare på 10 alnars avstånd ifrån huvudröset som visa linjens sträckning härifrån åt båda sidor, såväl till Hallbecks rå som ned till Skogby träsk: Så snart denna räta linje träffar nämnda träsk åtföljer den vattnet, så att marken söder om träsket tillhör Lappvik och på norra sidan till Skogby, samt löper upp utur träsket vid

no 5 Edet, är lagd med 5 stycken stenar invid Skogby träsk västra strand alnar norr om diket som utgrävts ifrån sydvästra viken, samt lades till lika en utliggare på 10 alnars avstånd i linjen som härifrån upp­stakades tillEds rån blev lagd med 5 stycken stenar uppå ett berg 40 alnar ifrån

no 6 Eds rån blev lagd med 5 stycken strenar uppå ett berg 30 alnar ifrån sjöstranden med linjen som stakades ned till vattnet mellan dessa råer: desslikes lades en utliggare i denna linje på 10 alnars distans från huvudrån, vilken visar linjens sträckning tillbaka till no 5. Från no 6 sträcker denna linje rakt ut till fjärden som ligger emellan Lappvik ock Oijebyladet (Öby) såmt sedan långsmed fjärden igenom Stagsundet till

no 7 Skabbholmskobben, som är en liten, men hög bergklippa strax utanför Skabbholms södra udde; härvid taga nu igen Kåfrans ägor, och sträcka sig emot Lappvik härifrån långs över fjärden till den här förut under no l beskrivna Kåfverkärrs rån. Sålunda voro rågångat och rålagat, Intygar Tid och ort som ovanskrivet står.

På förvaltningsmännernas vägnar

Adam Malmström

Commissionslandtmätare

-->